Detta är Pappers

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet är vårt officiella namn, men eftersom det är långt och besvärligt att säga kallar vi oss kort och gott för PAPPERS.Förbundet bildades 1920 av arbetarna i den svenska pappers- och pappersmasseindustrin i Sverige. Medlemmarna är organiserade i 58 lokala avdelningar, från Nymölla i söder till Kalix i norr. Flera olika yrkesgrupper är medlemmar i förbundet; snickare, målare, elektriker, verkstadsarbetare, processoperatörer, lokalvårdare m.fl. Gemensamt för alla är, att de har en anställning i pappersindustrin. Det beror på att vi i Sverige har en industriförbundsprincip, dvs att alla arbetare på en arbetsplats tillhör samma fackförening. Det underlättar, inte minst i samband med avtalsförhandlingar, då vi kan göra avtal för hela arbetsplatsen samtidigt.

Arbetslivets utveckling

Samhället och arbetslivet förändras i snabb takt. Detta innebär att även vi i PAPPERS måste förändra vårt arbetssätt. Det är viktigt att vi inte bara anpassar oss till förändringar som sker i arbetsliv och samhälle, utan också är med när dagordningen sätts upp för kommande förändringar, så att även PAPPERS medlemmars behov och önskemål tillgodoses. Vi har tillsammans lagt grunden för framtiden genom att modernisera vår organisation och teckna nya avtal på alla områden. Men det måste betonas - bygget är inte klart, det måste ständigt underhållas, renoveras och byggas om.Den stora utredning om PAPPERS framtida arbetssätt som ligger till grund för de moderniseringar som gjorts, slog fast att det är JOBBEN-LÖNEN-MILJÖN som är grunden för medlemskapet. Det genomsyrar idag all verksamhet inom hela vår fackliga organisation.

Avdelningar

Vår styrka som facklig organisation är att det alltid finns en facklig förtroendevald i pappersarbetarnas vardag. Det ska finnas en förtroendevald att vända sig till när man upplever att det finns problem på arbetsplatsen, för en grupp medlemmar eller för den enskilde medlemmen.

Ett modernt fack nära medlemmen

Alla frågor går inte att lösa direkt på arbetsplatsen. Därför finns det en avdelnings-styrelse som kan gå in och företräda en grupp medlemmar eller en enskild medlem.Styrelsen väljs på avdelningens årsmöte. Detta hålls en gång per år. Årsmötet genomförs alltid på våren och föregås av ett nomineringsmöte. På nomineringsmötet föreslås de personer som kan väljas på årsmötet. Man kan inte föreslå en kandidat direkt på årsmötet.

Förutom årsmötet har avdelningen vanliga medlemsmöten. Dessa är avdelningens högsta beslutande organ. Den som har ett förslag eller ett problem som han/hon vill ha ett beslut om på avdelningsmötet måste lämna in förslaget till avdelningsstyrelsen senast två veckor före mötet. Det är styrelsen som kallar till medlemsmöte, men om 25% av Pappersavdelningens medlemmar kräver ett möte, är styrelsen skyldig att anordna ett medlemsmöte.

På medlemsmötet fattas alla viktiga beslut, om avdelningens hela verksamhet, vad fackavgiften ska användas till och hur stor den lokala avgiften ska vara. Men även övriga viktiga frågor som måste beslutas gemensamt av alla medlemmar tas upp på dessa möten.

Kongress

Kongressen är PAPPERS högsta beslutande organ och sammankallas vart 4:e år. Till kongressen väljer varje avdelnings medlemmar sina ombud. Det ska vara 200 ombud på kongressen. Minst ett ombud från varje avdelning. Eftersom det är 58 avdelningar fördelas de övriga ombuden i förhållande till varje avdelnings storlek.

På kongressen behandlas övergripande strategiska frågor. Det är kongressen som fastställer våra stadgar och som väljer förbundsstyrelse och förbundsrevisorer.

Förbundsmötet

Förbundsmötet är det högsta beslutande organet mellan kongresserna och sammanträder minst två gånger per år. Till förbundsmötet väljer varje avdelning en representant. Dessutom har förbundsstyrelse, revisorer och ombudsmän närvaroplikt, yttranderätt och förslagsrätt, men inte rösträtt vid förbundsmötet.

Förbundsstyrelsen

Förbundets dagliga verksamhet leds av förbundsstyrelsen. Den väljs av kongressen och består av nio ledamöter. Sex ledamöter väljs från de sex pappersdistrikten och tre är valda med heltidstjänst på förbundskontoret. Dessa nio väljs av kongressen för en kongressperiod i taget. De heltidsvalda är förbundsordförande, förbundssekreterare och förbundskassör, vilka utgör förbundets verkställande utskott (VU). Mellan förbundsstyrelsens sammanträden är det VU som leder arbetet på förbundskontoret. Där arbetar, förutom VU, sex ombudsmän, en förbundsekonom och ett 15-tal kontorsanställda (sekreterare, A-kassehandläggare, vaktmästare m fl).

Förbundskontorets personal har till uppgift att serva avdelningarna och ge dem den hjälp de begär i olika frågor, allt från A-kasseärenden till förhandlingsfrågor.

Distrikten

Förbundet har delats in i följande sex distrikt: Norra Norrlands distrikt, Södra Norrlands distrikt, Gävle-Dala distrikt, Östra distriktet, Västra distriktet och Södra distriktet.

Distriktens uppgift är att:

Distriktsmöten genomförs minst tre gånger per år. Det är distriktets ledamot i förbundsstyrelsen som är ordförande på mötet. Distriktsmötet är en viktig länk mellan förbundsstyrelsen och avdelningarna, men även mellan avdelningarna inom respektive distrikt. Det är därför viktigt att varje avdelning är representerad på alla möten som hålls i distriktet.

Distriktsmötet väljer en Studiekommitté och en Studieorganisatör för två år i taget.

Studiekommittén ska vara en resurs för avdelningarna i studiefrågor, organisera, bedriva och utveckla den fackliga studieverksamheten. Den ska dessutom genomföra regional utbildning efter de ramar som förbundsstyrelsen bestämmer.

Jobben

Medlemskapet i en fackförening grundar sig på att man vill ha ett grundskydd i sin anställning. Arbetslösheten är vårt lands största gissel och målet är att hålla så låg nivå som möjligt. Den centrala uppgiften för att skapa fler arbetstillfällen är att höja den ekonomiska tillväxten. På lång sikt handlar det om att höja utbildningsnivån i samhället så att produktiviteten ökar, dvs att alla blir bättre på att göra sitt jobb. Fler i utbildning och återkommande kompetensutveckling är väsentliga inslag i en sådan politik. De politiska besluten måste vara sådana att Sverige framstår som ett bra investeringsland för industriell verksamhet.

Kampen för att säkra jobben och även skapa nya jobb är därför en central fråga för PAPPERS. Inom PAPPERS finns en Koncern- och Branschkommitté som har till uppgift att följa bransch- och näringspolitiska frågor i syfte att påverka politiker och företag.

För att säkra jobben inom vår bransch och i bästa fall skapa nya arbetstillfällen försöker vi påverka faktorer som har betydelse för branschens konkurrenskraft och investeringar. Ska företagen investera i Sverige får inte villkoren vara sämre här än i andra länder, utan måste i vissa avseenden vara bättre för att kompensera de långa transportavstånden till avsättningsmarknaderna.

Sverige måste ha en energipolitik som säkrar tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser. Miljö- och energiskatter måste ligga på samma nivå som i omvärlden för att inte missgynna vår industri. Skogspoliktiken måste utgå från ett globalt perspektiv med en ökad användning av förnybara resurser och säkra en långsiktig tillgång på skogsråvara till konkurrenskraftiga priser. Det måste finnas ett utbyggt infrastrukturnät som underlättar snabba transporter till företagens kunder. På alla områden driver vi opinionsarbete.

Löner

Lönens storlek är av naturliga skäl en av de viktigare frågorna för den enskilde. Men det är inte bara lönens storlek som är avgörande, utan lika viktigt är andra anställningsvillkor. Utveckling i jobbet är något som både kan ha betydelse för lönens storlek och trivseln på arbetet. Vid 1995 års kongress behandlades en lönepolitisk rapport som tar upp helheten i lönediskussionen för framtiden, med löneutveckling, kompetensutveckling och förändrad arbetsorganisation som instrument för den kommande lönesättningen.

Under åren 1994 - 1995 gjordes en total reformering av samtliga gällande avtal. Vi har nu ett avtal om gemensamma allmänna anställningsvillkor för samtliga anställda i pappersindustrin oavsett facklig tillhörighet (PAPPERS - UNIONEN - CF - LEDARNA).

Miljön

Med miljö avser vi mer än arbetsmiljö och yttre miljö. I begreppet lägger vi också in medbestämmande, arbetsorganisation, kompetensutveckling, jämställdhet och teknisk förändring. Sedan 1994 har vi ett samverkansavtal, som täcker in alla dessa områden och som omfattar alla kategorier anställda i pappersindustrin. Avtalet ersätter tre äldre avtal, arbetsmiljöavtalet, utvecklingsavtalet och jämställdhetsavtalet. På varje arbetsplats har vi en arbetsmiljöorganisation som har till uppgift att utveckla arbetsmiljön, med inriktning att skapa stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter i en trygg och säker arbetsmiljö. Alla anställda har en skyldighet att medverka till skapandet av en bra arbetsmiljö. Vi har dessutom förtroendevalda skyddsombud med sin fackliga uppgift att särskilt vaka över arbetsmiljön. Det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för skydds- och miljöarbetet på fabriken.

Yttre miljöfrågor har under lång tid varit ett viktigt arbetsområde för PAPPERS. Det finns tre viktiga skäl:

Facklig utbildning

Förbundets styrka är beroende av fackligt medvetna medlemmar. Därför satsas det offensivt på att öka och förbättra den fackliga utbildningen. Det är både en rättighet och en skyldighet att som medlem i ett fackförbund vara med och påverka hela förbundets arbete. För att klara detta måste man ha kunskaper om samhället och arbetsmarknaden. Varje medlem bör känna till hur den fackliga organisationen fungerar samt veta vad som behöver göras om man upplever att det inte fungerar. Därför är facklig utbildning ett viktigt medel för att stärka organisationen.

Det är också av största vikt att ha kunniga förtroendevalda i förbundet. Förbundet satsar stora resurser på förtroendemannautbildning. PAPPERS har utvecklat ett utbildningssystem som innebär att utbildningen ska bedrivas så nära den förtroendevaldes hemmiljö som möjligt. Den sker därför huvudsakligen lokalt och regionalt.

Tyngdpunkten i utbildningen är utvecklingen av den fackliga organisationen och vårt fackliga arbetssätt. De fackligt förtroendevalda måste givetvis kunna hantera de lagar och avtal som styr arbetslivet samt kunna driva organisationsförändringsarbete. Det som genomsyrar tanken i förbundets utbildningssystem är att den alltid ska motsvara de behov som finns i vår organisation samt vara strategiskt framtidsinriktad och ge kunskap för förbättringar i arbetsliv och samhälle.

Arbetslöshetskassan

PAPPERS arbetslöshetskassa bildades 1954 men bedrivs idag som en egen myndighet, kontakt hålls mellan förbundet och a-kassan i stor utsträckning som är möjligt.

Kassans uppgift är att pröva rätten till ersättning och utbetala ersättning till medlemmarna vid arbetslöshet. A-kassans verksamhet styrs av lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det innebär att riksdagen beslutar om ersättningsnivåer och vem som har rätt till ersättning. AMS är statens kontrollant och utser en representant till kassans styrelse.

Övriga förmåner

Dessutom ingår i medlemskapet:

Avtalsförsäkringar

Genom avtal med arbetsgivaren omfattas medlemmarna i PAPPERS av fem olika avtalsförsäkringar. Dessa är:

AGS (avtalsgruppsjukförsäkring)

En komplettering till sjukpenningen från Försäkringskassan. AGS ger ersättning vid sjukdom längre än 90 dagar. Ersättningen betalas från 90:e sjukdagen och upp till 360 dagars sjukskrivning. För  oss utgår ersättning från arbetsgivaren (avtalad sjuklön) under dag 2-14 med 80% och dag 15-90 med 10%. Därefter utgår AGS till och med dag 360. Vid sjukdom längre än 14 dagar ska du ändå anmäla till AGS för att aktivera en premiebefrielseförsäkring för Avtalspension.

Återbetalningsklausul

Om AGS-förmåner utgivits och inkomstersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) senare utges för samma tid, är den anställde skyldig att återbetala AGS-ersättning till AMF-sjukförsäkring.

TFA (trygghetsförsäkring vid arbetsskada)

Gäller vid olycksfall på arbetet, på väg till och från arbetet samt vid arbetssjukdom.

TGL (tjänstegrupplivförsäkring)

Ger ersättning till efterlevande vid dödsfall.

AGB (avgångsbidrag)

Ger ersättning om man förlorar jobbet vid nedläggning eller driftsinskränkningar vid företaget.

Avtalspension

Ger ett tillägg till grundpensionen.

PAPPERS medlemsförsäkringar

PAPPERS medlemmar har inte ansett att den välfärd och de trygghetssystem som skapats gemensamt i samhället och genom avtal med arbetsgivaren har varit tillräckligt. Medlemmarna har därför beslutat att till medlemskapet knyta en rad förmåner. Därför omfattar medlemskapet även nedanstående förmåner: • Kollektiv hemförsäkring

  • Medlemsolycksfall-Fritid
  • Sjuk- och efterlevandeförsäkring (4% av pbb)
  • Grupplivförsäkring (6 pbb)        Dessutom kan du teckna till medförsäkrad: • Medlemsolycksfall- Fritid
  • Sjuk- och efterlevandeförsäkring
  • medlemsbarn
  • medlemspension

 Kontakt med Folksam: 0771-950950

Hur stor är medlemsavgiften?

Medlemsavgiften består av två delar; förbundsavgift och avdelningsavgift. Förbundsmötet beslutar om förbundsavgiftens storlek och avdelningsmötet om avdelningsavgiftens storlek.

Yrkesverksamma medlemmar betalar totalt 1.1% av bruttolönen i medlemsavgift, 0,2 går till den lokala avdelningen. Medlemsavgiften dras ifrån lönen av arbetsgivaren. De medlemmar som arbetar utanför pappersindustrin måste själva betala in sin avgift till sin avdelning.

Arbetslösa medlemmar betalar 105 kr till förbundet och 5 kr till avdelningen. Sjuka och Föräldralediga medlemmar som ej på en hel månad har någon arbets-inkomst betalar  grundavgift.Grundavgiften är 110 kronor per månad och fördelningen som för arbetslösa.

Helt avgiftsbefriade är de medlemmar som gör sin första värnpliktstjänstgöring och de som studerar och saknar skattepliktig inkomst. Dessa medlemmar måste anmäla till sina avdelningar att man studerar alternativt gör "lumpen".

Internationellt arbete

Pappers verkar inom en bransch som under det senaste årtiondet blivit alltmer internationell. Våra företag har gått från att vara svenska verksamheter med export till att bli europeiska företag med moderbolaget i Sverige. Nästa steg är en globalisering och att de genom fusioner eller genom att bli uppköpta lämnar Sverige som bas för sin verksamhet. Så länge moderbolaget låg i Sverige var inflytande-frågorna oproblematiska, men när styrelsen har sitt säte i ett annat land hamnar vi i samma läge som våra utländska kollegor i svenska företag. Det vill säga att det blir långt till de som bestämmer.

För att inte företagen skall kunna spela ut arbetare i olika länder emot varandra måste vi samverka mer och verka för att arbetsgivarna i allaländer möts av ett samordnat fackligt agerande. Syftet med det internationella fackliga solidaritetsarbetet är att möta arbetsgivarna på samma nivå som de verkar - den internationella. Genom ett internationellt fackligt solidaritetsarbete för bättre arbetsvillkor runt om i världen slår vi vakt om jobben här hemma samtidigt som vi stöder våra fackliga kamrater.

Det internationella arbetet består av två delar; biståndsarbetet i syfte att bidra till uppbyggt av fackliga organisationer runt om i världen och samarbete för att möta arbetsgivarna på en mer jämställd nivå.

 

Fackligt samarbete

Utvecklingen i Europa med införande av EMU och vår branschs koncentration till EU innebär att det fackliga samarbetet har sin tyngdpunkt där. De europeiska kontakterna har två uppgifter, att underlätta samarbetet i de europeiska företagsråden inom vår bransch och att samordna inflytandet och arbetet inom EU. Pappers ingår i EMCEF, den europeiska federationen för fackliga organisationer inom Kemi-, Gruv-, Energi- och Papperssektorn.

För att stärka det fackliga samarbetet i Europa söker Pappers att upprätta goda relationer med förbund i alla viktiga länder i Europa som har skogsindustri. Med övriga nordiska länder har vi ett intimt samarbete och med vilka vi samordnar vårt agerande i den europeiska federationen EMCEF och den internationella ICEM. Viktiga länder i övriga Europa är Tyskland, England, Österrike, Benelux och Frankrike. Vi har goda relationer med de flesta förbunden men söker att fördjupa kontakten med några länder.

Utanför Europa är Nordamerika den viktigaste aktören inom skogsindustrin och Pappers har också satt som mål bättre kontakter med det amerikanska facket. Vi har redan goda relationer till det kanadensiska facket inom massa- och pappersindustrin.

Vill du veta mer om förbundet Pappers, www.pappers.se